arkitekttävlingar projekttävlingar eu-upphandling concours wettbewerb

Arkitekttävlingar i Europa: så fungerar de, land för land

Q: Får arkitekter betalt för tävlingsbidrag?

Det beror på land och form. I en fransk concours får varje deltagare med ett godkänt bidrag en prime på minst 80 % av det uppskattade priset för det begärda arbetet. Tyska, österrikiska och schweiziska regler fastställer lägsta prissummor som delas mellan pristagarna. På andra håll anger tävlingsreglerna beloppen i förväg.

Q: Är en arkitekttävling obligatorisk för offentliga byggnader?

Ibland. Frankrike kräver en begränsad concours för nya offentliga byggnader på eller över EU:s tröskelvärden, med undantag, bland annat sedan februari 2026 ett undantag för lokala myndigheter under 300 000 euro. Polen, Slovenien och Grekland kräver också tävlingar för vissa projekt, och Spanien styr myndigheterna mot dem för komplexa projekt. Tyskland kräver att offentliga beställare överväger en tävling och dokumenterar beslutet.

TenderDesk · 29 okt. 2026 · 22 min läsning

Arkitekttävlingar i Europa: så fungerar de, land för land

Så fungerar offentliga arkitekttävlingar i Europa: EU-reglerna om anonymitet, jury och tilldelning till vinnaren, de nationella systemen från Frankrike till Norden, priser och upphovsrätt, och var ni hittar tävlingar i officiella källor.

En projekttävling är ett förfarande där en offentlig beställare köper en plan eller ett förslag som en jury har valt ut bland anonyma bidrag, vanligen med priser och ofta med det efterföljande projekteringsuppdraget förhandlat med vinnaren utan ny upphandling. EU-rätten fastställer en kort gemensam kärna i artiklarna 78 till 82 i direktiv 2014/24/EU. Varje land lägger till sitt eget regelverk och ordförråd: den franska concours de maîtrise d'œuvre, den tyska och österrikiska Wettbewerb, den nederländska prijsvraag, den italienska concorso di progettazione, den spanska concurso de proyectos, den portugisiska concurso de conceção, den schweiziska tävlingen enligt SIA 142, och deras motsvarigheter från Norden till Balkan.

Guiden förklarar de gemensamma EU-reglerna, tävlingsformerna, de viktigaste nationella systemen, priser och upphovsrätt, vad ni ska läsa innan ni deltar, hur juryer bedömer, vad som händer efter en vinst och var ni hittar tävlingar i officiella källor. Siffror och artikelnummer är de som gäller i oktober 2026.

Viktigaste punkterna

Enligt EU-rätten låter en projekttävling en offentlig upphandlande myndighet förvärva "en plan eller ett förslag som valts ut av en jury", med eller utan priser, antingen som första steg mot ett tjänstekontrakt eller som en tävling med enbart priser.
Projekttävlingar använder tröskelvärdena för tjänster: för 2026–2027 är de 140 000 euro för statliga myndigheter och 216 000 euro för andra upphandlande myndigheter, exklusive moms. Priser, ersättningar och det tillkännagivna efterföljande kontraktet räknas alla in.
Bidragen är anonyma tills juryn har fattat sitt beslut. Jurymedlemmarna måste vara oberoende av deltagarna, och där en kvalifikation krävs för att delta måste minst en tredjedel ha den. Spanien och Ungern kräver två tredjedelar; Tyskland, Österrike och Schweiz en majoritet av fackledamöter.
Myndigheten får förhandla tjänstekontraktet med vinnaren, eller med alla vinnare, utan ny inbjudan (artikel 32(4)), men bara om tävlingsannonsen sa det.
Frankrike gör en begränsad concours obligatorisk för nya offentliga byggnader över EU:s tröskelvärden, med undantag; sedan februari 2026 får lokala myndigheter avstå från den under 300 000 euro. Polen, Slovenien, Spanien och Grekland styr också offentliga beställare mot tävlingar för vissa projekt.
Ersättningen varierar kraftigt: en fransk prime betalar varje deltagare med ett godkänt bidrag minst 80 % av den uppskattade kostnaden för det begärda arbetet; tyska, österrikiska och schweiziska regler fastställer lägsta prissummor som delas mellan de bästa; många öppna tävlingar betalar bara priserna.
Upphovsrätten stannar normalt hos upphovspersonen, men reglerna avgör vad beställaren får göra med ert förslag. I Italien överför betalningen av priset äganderätten till det vinnande förslaget.
Officiella källor räcker: TED:s annonser om projekttävlingar, de nationella portalerna och tävlingssidorna hos kamrar och arkitektförbund.

Vad EU kallar en projekttävling

Två sorters tävlingar

Artikel 2(1)(21) i direktiv 2014/24/EU definierar projekttävlingar som förfaranden som gör det möjligt för en upphandlande myndighet att förvärva, "främst inom områdena fysisk planering, arkitektur, ingenjörsarbete eller databehandling", en plan eller ett förslag som valts ut av en jury efter att ha varit föremål för tävling, med eller utan priser. Artikel 78 omfattar två fall:

En tävling som anordnas som en del av ett förfarande som leder till ett offentligt tjänstekontrakt. Tävlingen väljer förslaget; kontraktet om att utveckla det följer. Prövningen mot tröskelvärdet utgår från tjänstekontraktets uppskattade värde, inklusive priser och ersättningar.
En tävling med priser eller ersättningar till deltagarna. Prövningen utgår från summan av priser och ersättningar, plus det uppskattade värdet av ett efterföljande tjänstekontrakt om tävlingsannonsen tillkännagav ett.

Det andra fallet omfattar idétävlingar, där myndigheten vill ha ett koncept eller en översiktsplan och inte lovar något uppdrag. Det första omfattar det som de flesta länder kallar en genomförandetävling eller projekttävling.

Tröskelvärden och annonser

Enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/2152 gäller för projekttävlingar från 1 januari 2026 till 31 december 2027 tröskelvärdena 140 000 euro för statliga myndigheter och 216 000 euro för regioner, kommuner och de flesta andra offentliga organ, exklusive moms. Eftersom det efterföljande arvodet räknas in ligger nästan varje tävling om en offentlig byggnad av någon storlek över dem.

Artikel 79 kräver en tävlingsannons före tävlingen och en resultatannons efter den. Sedan oktober 2023 är dessa eForms, med egna annonstyper i TED: "design contest notice" (undertyp 23 och 24) och "design contest result notice" (undertyp 36 och 37). Tävlingsannonsen måste ange om ett tjänstekontrakt kommer att följa.

Vem får delta

Artikel 80 förbjuder att deltagandet begränsas till en medlemsstats territorium eller en del av det, och förbjuder krav på att deltagarna ska vara antingen fysiska eller juridiska personer. En enskild arkitekt från vilken medlemsstat som helst får delta lika väl som ett bolag. Där myndigheten begränsar antalet deltagare måste den använda "tydliga och icke-diskriminerande" urvalskriterier och bjuda in tillräckligt många sökande för att säkerställa verklig konkurrens. I praktiken bygger urvalet på referenser, team och kapacitet, som det första steget i ett selektivt förfarande.

Juryn

Artiklarna 81 och 82 rymmer förfarandets kärna:

Juryn består enbart av fysiska personer som är oberoende av deltagarna.
Där en viss yrkeskvalifikation krävs för att delta måste minst en tredjedel av juryn ha den eller en likvärdig kvalifikation.
Juryn är självständig och granskar bidragen anonymt, enbart utifrån kriterierna i tävlingsannonsen.
Den redovisar sin rangordning i ett undertecknat protokoll, med kommentarer om varje förslag och eventuella punkter som behöver förtydligas.
Anonymiteten gäller tills juryn har kommit fram till sitt yttrande eller beslut. Deltagarna kan därefter bjudas in att svara på frågor som juryn antecknat i protokollet, och dialogen protokollförs i sin helhet.

Från tävling till kontrakt: artikel 32(4)

Artikel 32(4) tillåter förhandlat förfarande utan föregående annonsering för ett tjänstekontrakt som följer på en projekttävling och "ska tilldelas, enligt reglerna för projekttävlingen, vinnaren eller en av vinnarna". Om det finns flera vinnare måste alla bjudas in att förhandla. Det är så en tävlingsvinst blir ett uppdrag utan en andra upphandling, och det fungerar bara om tävlingsreglerna förutsåg det. En tävling som presenteras som ledande till ett uppdrag bör säga det i klartext.

Former: idé eller projekt, öppen eller begränsad, ett eller två steg

Direktivet överlåter formen åt myndigheterna och de nationella reglerna. Samma val förekommer överallt under olika namn.

Val	Alternativ	Vad det innebär för er
Syfte	Idétävling eller projekttävling (genomförandetävling)	Idé: priser, inget uppdrag utlovat. Projekt: vinnaren är tänkt att få projekteringsuppdraget.
Deltagande	Öppen	Alla kvalificerade får lämna förslag. Många bidrag och små chanser, men inget referenshinder.
	Begränsad	Teamen väljs ut på referenser och kapacitet; bara de lämnar förslag.
	Inbjuden	Beställaren utser teamen. Tillåtet för privata beställare, och för offentliga i allmänhet bara under EU:s tröskelvärden.
Steg	Ett eller två	I två steg smalnar en lätt första omgång av fältet och ett urval utvecklar sitt förslag; anonymiteten gäller normalt genom båda.

Nära släktingar är inte projekttävlingar i direktivets mening: det schweiziska parallella studieuppdraget enligt SIA 143, den tyska Mehrfachbeauftragung och det norska parallelloppdrag, där flera betalda team utvecklar förslag, ofta i dialog med beställaren och utan anonymitet.

Den praktiska skillnaden: en öppen anonym tävling är det enda förfarande där ett kontor utan matchande referenser kan vinna en stor offentlig byggnad enbart på förslaget. En begränsad tävling ger bättre chanser men för tillbaka referenshindret vid urvalet, så poängsätt den som en upphandling (se go/no-go-guiden).

De viktigaste nationella systemen

Frankrike: concours de maîtrise d'œuvre

I Frankrike är tävlingar en rättslig skyldighet. Artikel R2172-2 i Code de la commande publique kräver att de offentliga beställare som omfattas av bok IV i lagen (staten, dess offentliga organ, lokala myndigheter och andra offentliga byggherrar) tilldelar projekteringskontrakt för byggnader på eller över tröskelvärdena för formaliserade förfaranden genom en concours restreint, följd av förhandling med vinnaren eller vinnarna. Undantagen är återanvändning eller ombyggnad av befintliga byggnader och stads- eller landskapsprojekt; forsknings- och experimentbyggnader; infrastruktur; kontrakt utan projekteringsuppgift; byggnader för allmännyttiga bostadsorganisationer, godkända blandekonomiska bolag och CROUS; och, sedan Décret 2026-117 av den 20 februari 2026, kontrakt för lokala myndigheter, deras offentliga organ och sammanslutningar under 300 000 euro exklusive moms. Staten omfattas inte av det sista undantaget.

Teamen ansöker med referenser och teamets sammansättning; efter juryns yttrande släpper myndigheten in ett begränsat antal. Regeringens vägledning om kvalitet i offentliga byggnader (MIQCP) noterar att tre har visat sig fungera som minimum, med fyra eller fem för ett bredare urval. Nivån anges i annonsen, vanligen en esquisse eller esquisse plus, ibland ett förslagshandlingsskede (APS). Juryn är oberoende av deltagarna, minst en tredjedel har den kvalifikation som krävs, och för lokala myndigheter sitter de förtroendevalda ledamöterna i upphandlingsnämnden i juryn. Anonymiteten hävs först när juryn har undertecknat sitt protokoll; den får då ställa skriftliga frågor till deltagarna men får inte ändra sin rangordning. Varje deltagare vars bidrag uppfyller kraven får en prime som motsvarar det uppskattade priset för de begärda studierna, minskat med högst 20 % (artikel R2172-4), och vinnarens arvode tar hänsyn till den. Se sidan om Frankrike.

Tyskland: Planungswettbewerb enligt RPW 2013

Paragraf 78 till 80 i Vergabeverordnung (VgV) ramar in de tyska tävlingarna, som genomförs enligt Richtlinie für Planungswettbewerbe (RPW 2013), bindande för federala projekt och mycket använd av delstater och kommuner; varje delstats arkitektkammare registrerar de tävlingar som följer reglerna. Offentliga beställare måste pröva och dokumentera om en tävling ska hållas för byggnads-, stadsbyggnads-, landskaps- och broprojekt.

RPW skiljer Realisierungswettbewerb från Ideenwettbewerb, och offener från nichtoffener Wettbewerb, där deltagarna väljs ut på icke-diskriminerande kriterier, med lottning när för många kvalificerar sig; förfaranden i två faser är tillåtna. Juryn har ett udda antal ledamöter och en majoritet av Fachpreisrichter med deltagarnas kvalifikation, de flesta oberoende av beställaren. Prissumman motsvarar "som regel" minst arvodet för förprojekteringen (Vorplanung) och måste betalas ut i sin helhet. Beställaren förbinder sig att anlita en pristagare, som regel den förste, om det inte finns ett viktigt skäl att låta bli, normalt minst till och med färdiga bygghandlingar (Ausführungsplanung). Guiden om Tyskland förklarar hur detta förhåller sig till det betydligt vanligare förhandlade förfarandet enligt VgV.

Österrike: Wettbewerbsstandard Architektur

Österrikes Bundesvergabegesetz 2018 definierar Ideenwettbewerb och Realisierungswettbewerb, den senare följd av ett förhandlat förfarande om tjänstekontraktet, i öppen, begränsad och inbjuden form. Kammaren för arkitekter och ingenjörer publicerar Wettbewerbsstandard Architektur (WSA 2010, omarbetad 2022). Den behandlar den öppna tävlingen som standard och tillåter inbjudna tävlingar för offentliga beställare bara under EU:s tröskelvärden. Juryn har minst fem ledamöter, ett udda antal, där fackledamöterna har majoritet av rösterna; i en tävling som genomförs "i samarbete" utser kammaren minst en fjärdedel av dem. Det måste finnas minst tre priser, trappade ungefär 1 : 0,8 : 0,6, och till skillnad från i Tyskland avräknas prispengarna inte mot det senare arvodet. Samarbetstävlingar publiceras på architekturwettbewerb.at. Se sidan om Österrike.

Schweiz: SIA 142 och SIA 143

Schweiziska tävlingar kombinerar federala och kantonala upphandlingsregler med de yrkesregler som Schweizerischer Ingenieur- und Architektenverein ger ut: SIA 142 för tävlingar, SIA 143 för parallella studieuppdrag. Concours de projets (Projektwettbewerb) är anonym, i ett eller två steg, bedöms av en jury med majoritet av fackledamöter, varav minst hälften är oberoende av beställaren, och har en obligatorisk prissumma enligt SIA-skalan. Idétävlingen är också anonym och leder vanligen inte till något kontrakt. Det parallella studieuppdraget enligt SIA 143 är vanligen inte anonymt, och teamen får identisk ersättning: omkring 80 % av den uppskattade kostnaden för arbetet om ett efterföljande uppdrag planeras, 100 % om inte. Beställaren får tilldela det efterföljande kontraktet direkt till vinnaren bara om programmet tillkännagav det och juryn var oberoende. Annonserna finns på simap.ch; se sidan om Schweiz.

Nederländerna och Belgien

Nederländsk rätt kallar en projekttävling prijsvraag och fastställer förfarandet i paragraferna 2.157 till 2.163 i Aanbestedingswet 2012, i enlighet med direktivet. De flesta nederländska offentliga arkitekter anlitas dock genom en architectenselectie, en begränsad upphandling där ett urval presenterar en vision eller en skiss, med stöd av Architectuur Lokaals vägledning KOMPAS light. Annonserna finns på TenderNed; se sidan om Nederländerna.

I Flandern är Open Oproep från Vlaams Bouwmeester (den flamländska regeringens arkitekt) det som ligger närmast ett regionalt tävlingssystem: en offentlig inbjudan, ett urval per projekt och betalda förslag. Open Oproep 51 fick 259 ansökningar till sex projekt 2026, med fyra team utvalda per projekt. Se sidan om Belgien.

Italien: concorso di progettazione

Artikel 46 i lagstiftningsdekret 36/2023 tillämpar direktivets regler om projekttävlingar. För offentliga byggentreprenader genomförs en tävling normalt i ett steg på nivån för det tekniska och ekonomiska genomförbarhetsprojektet (PFTE); två steg kräver en tillräcklig motivering. Betalningen av priset överför äganderätten till det vinnande förslaget till beställaren. Annonsen får föreskriva att detaljprojekteringen tilldelas vinnaren genom förhandlat förfarande utan annonsering, om vinnaren uppfyller de krav som annonsen ställer, vilket i praktiken innebär att sätta ihop ett kvalificerat team innan ni deltar.

Regeln om ett steg blev omstridd 2026. I yttrande nr 19/2026 av den 17 juni 2026 ansåg antikorruptionsmyndigheten ANAC att varje deltagare, inte bara vinnaren, måste leverera en fullständig PFTE, och det nationella arkitektrådet (CNAPPC) begärde en brådskande ändring av lagen. Kontrollera vad varje annons kräver att ni tar fram. Se sidan om Italien.

Spanien: concurso de proyectos

Artiklarna 183 till 187 i lagen om offentliga kontrakt (Ley 9/2017, LCSP) reglerar concurso de proyectos, både inom ett förfarande för ett tjänstekontrakt, som kan omfatta byggledning, och med enbart priser eller ersättningar. Lagen styr myndigheterna mot tävlingar för arkitektur-, stadsplanerings- och ingenjörsprojekt av särskild komplexitet, och lagen om arkitektonisk kvalitet från 2022 (Ley 9/2022) räknar upp de tekniska, miljömässiga, landskapsmässiga, funktionella och stadsmässiga förhållanden som kan göra ett projekt komplext. Reglerna (bases) måste ange beloppet för eventuella priser. En begränsad tävling får inte bjuda in färre än tre deltagare. Där en yrkeskvalifikation krävs måste minst två tredjedelar av juryn ha den, dubbelt så mycket som EU:s minimum. Se sidan om Spanien.

Portugal: concurso de conceção

Código dos Contratos Públicos reglerar concurso de conceção från artikel 219.º-A. En typisk offentlig tävling publiceras i Diário da República och i TED, genomförs på en elektronisk plattform som acinGov, bedöms anonymt av en jury vars rangordning binder myndigheten och följs av en direkttilldelning (ajuste direto) av projekteringstjänsterna till vinnaren enligt artikel 27.º(1)(g). Ordem dos Arquitectos fungerar ofta som teknisk rådgivare; i en kommunal tävling som organisationen gav råd i var prissumman 28 000 euro, med 12 000 euro till vinnaren och mindre priser ned till femte plats. Tävlingar är fortfarande sällsynta: Ordem räknade 44 bland 2 272 offentliga projekteringsförfaranden mellan juli 2023 och juni 2025. Se sidan om Portugal.

Central- och Östeuropa

Polen. Upphandlingslagen från 2019 (Pzp) reglerar konkurs, öppen eller begränsad, i ett eller två steg, med anonyma bidrag och en jury på minst tre, varav en tredjedel, inklusive ordföranden, har den kvalifikation som krävs där en sådan behövs. Över EU:s tröskelvärden måste ett kontrakt om arkitektprojektering som skulle upphandlas genom öppet eller selektivt förfarande föregås av en konkurs, utom för linjär infrastruktur. Många genomförs tillsammans med arkitektförbundet SARP. Se Polen.
Tjeckien och Slovakien. Den tjeckiska soutěž o návrh (lag 134/2016 Sb.) och den slovakiska súťaž návrhov (lag 343/2015 Z.z.) granskas ofta av de nationella kamrarna, som bekräftar och publicerar de tävlingar som uppfyller deras regler. Se Tjeckien och Slovakien.
Ungern. Tervpályázat följer regeringsförordning 310/2015: arkitektkammaren publicerar inbjudan och sitter i juryn, och minst två tredjedelar av juryn måste ha deltagarnas kvalifikation. Se Ungern.
Slovenien, Kroatien, Rumänien och Bulgarien. Sloveniens ZJN-3 gör en offentlig projekttävling obligatorisk för nya offentliga byggnader över ett fastställt investeringsvärde, och kammaren (ZAPS) arrangerar många. Kroatiska tävlingar följer kammarens regler, som överenskommits med arkitektförbundet (UHA). Rumäniens concurs de soluții arrangeras eller godkänns av arkitektorden (OAR), och Bulgariens kammare (KAB) arrangerar vissa конкурс за проект tillsammans med kommuner. Se Slovenien, Kroatien, Rumänien och Bulgarien.

Sydeuropa och öarna

Ett ramverk från 2024 från det grekiska miljö- och energiministeriet gör tävling till huvudregel för betydande offentliga byggnader, med juryer på fem, sju eller nio, mestadels arkitekter som i stor utsträckning lottas fram ur en lista hos ministeriet (Grekland). Cypriotiska tävlingar följer den tekniska kammarens (ETEK) regler, med en majoritet av arkitekter i juryn, och första pris får normalt uppdraget (Cypern). Maltas Kamra tal-Periti erbjuder sig att genomföra tävlingar åt offentliga beställare och kan förklara en tävling förbjuden för sina medlemmar när den inte håller måttet (Malta).

Norden och Baltikum

Här formas tävlingarna av yrkesorganisationerna. Det danska arkitektförbundet utser fackdomare (fagdommere) till projektkonkurrencer (Danmark). Norges plan- og designkonkurranser är öppna eller begränsade till vanligen fyra till sex team, med råd från NAL:s tävlingssekretariat (Norge). En svensk projekttävling som arrangeras med Sveriges Arkitekter har vanligen två jurymedlemmar utsedda av förbundet (Sverige). SAFA ger råd till finska arrangörer och utser opartiska fackdomare (Finland), och det isländska förbundet nominerar jurymedlemmar (Island). Det estniska förbundet arrangerar ofta tävlingar tillsammans med beställaren enligt sin vägledning; det lettiska förbundet sprider bara de tävlingar som uppfyller dess riktlinjer; och den litauiska arkitektkammaren godkänner villkoren för varje tävling, med en jury på minst fem, varav minst hälften certifierade arkitekter eller akademiker (Estland, Lettland, Litauen).

Irland, Storbritannien, Luxemburg och Liechtenstein

Irlands RIAI driver en tävlingstjänst och förväntar sig anonyma bidrag och ett uppdrag till vinnaren (Irland). Storbritanniens Procurement Act 2023 har inget separat förfarande för projekttävlingar och ingen grund för direkttilldelning till en tävlingsvinnare, så offentliga beställare som vill ha en tävling bygger in den i det konkurrensutsatta flexibla förfarandet; RIBA Competitions genomför arkitekttävlingar på uppdrag av beställare, mest privata (Storbritannien; se även guiden om Storbritannien). Luxemburgs ministerier och kommuner publicerar sina concours d'architecture på den nationella upphandlingsportalen (Luxemburg), och Liechtensteins upphandlingslag föreskriver en Planungswettbewerb där ett projekt eller koncept är huvudsyftet (Liechtenstein).

Priser, ersättningar och vad ni får betalt

Direktivet säger ingenting om belopp. Tre modeller täcker större delen av Europa:

Varje utvalt team får betalt. Frankrikes prime, de schweiziska parallella studieuppdragen och de flamländska Open Oproep-ersättningarna för förslag betalar alla team som levererar, oavsett placering. MIQCP:s vägledning sätter en esquisse till ungefär 4–6 % av grundarvodet för projekteringen och en esquisse plus till 6–8 %, en användbar kontroll av om en prime är realistisk.
En prissumma som delas mellan de bästa. Tyskland (minst arvodet för förprojekteringen), Österrike (minst tre trappade priser) och Schweiz (SIA-skalan) fastställer lägsta prissummor, men de flesta deltagare i en öppen tävling får ingenting. Idétävlingar betalar vanligen mer eftersom inget uppdrag följer: upp till fyra gånger en genomförandetävlings prissumma enligt den österrikiska standarden, ungefär tre gånger den uppskattade kostnaden för ett bidrag enligt den schweiziska vägledningen.
Priser som fastställs från fall till fall. Spanien, Portugal, Italien, Polen och de flesta andra länder överlåter beloppet åt tävlingsreglerna, som måste ange det i förväg.

Två detaljer ändrar siffrorna. Avräknas priset mot det senare arvodet? I Tyskland gör det det, upp till prisbeloppet, om förslaget genomförs i stort sett oförändrat; i Frankrike tar vinnarens arvode hänsyn till prime; i Österrike avräknas det inte. Och ger ett reducerat uppdrag rätt till ersättning? Enligt SIA 142 kan en vinnare som bara erbjuds en del av tjänsterna kräva mer.

Upphovsrätt och immateriella rättigheter

Upphovspersonen till ett förslag behåller den ideella rätten att bli namngiven och att motsätta sig förvanskning; det som varierar är vem som får använda förslaget. Läs rättighetsklausulen innan ni deltar.

Italien: betalningen av priset överför äganderätten till det vinnande förslaget till beställaren, och vinnande idéer blir dess egendom.
Tyskland (RPW 2013): beställaren får publicera alla bidrag; ett förslag får användas för sitt ändamål bara om upphovspersonen får uppdraget; i övrigt stannar upphovsrätten hos upphovspersonerna, och oanvända skyddade delar måste betalas om de används senare.
Österrike (WSA): beställaren måste ange vilka nyttjanderätter den vill ha; i en idétävling säkrar den en option på användning, som prispengarna i sig inte betalar för.
Polen: myndigheten får inte dela bidrag som inte vann något.

Varningstecken: en överlåtelse av rättigheter till varje deltagares förslag, inte bara vinnarens; en rätt att bygga det vinnande förslaget med en annan arkitekt utan att betala för användningen; och breda "nyttjanderätter" utan ersättning där uppdraget kanske inte följer. Kamrarna uppmärksammar sådana tävlingar, och vissa avråder sina medlemmar från att delta.

Vad ni ska kontrollera i reglerna innan ni deltar

Annonsen är kort; tävlingsreglerna (règlement, Auslobung, bando, bases, programa) rymmer svaren. Kontrollera:

Syfte och löfte. Idé eller genomförande? Tillkännager annonsen ett efterföljande kontrakt, och för vilka tjänster? "Ett fortsatt uppdrag är avsett" är svagare än "beställaren kommer att anlita vinnaren för faserna 2 till 8".
Kvalifikation och team. Vem som måste vara kvalificerad, om ingenjörer måste namnges vid inlämning, och vilka lämplighetskrav (omsättning, försäkring, referenser) vinnaren måste uppfylla före kontraktet.
Leveranser. Planscher, modell, kostnadsberäkning, ytsammanställning, energi- eller klimatberäkningar. Varje del ökar kostnaden; i Italien kanske en fullständig PFTE.
Juryn. Hur många arkitekter, vem som utsett dem, hur många som sitter för beställaren.
Priser och ersättningar. Belopp, antal priser, ersättningar till alla deltagare, avräkning mot arvodet.
Rättigheter, enligt ovan.
Tidsplan, språk och plattform. Sista dag för frågor, inlämning, juryns datum, resultat; vilket språk som krävs för varje dokument; registrering på den angivna e-upphandlingsplattformen.
Kammarens syn. En tävling som är registrerad hos en tysk delstatskammare, genomförs "i samarbete" i Österrike eller är bekräftad av den tjeckiska, slovakiska eller litauiska kammaren har klarat en professionell granskning.

Kostnaden för att delta och beslutet om go/no-go

En tävling är det dyraste anbud ett kontor lämnar, eftersom leveransen är själva gestaltningen: koncept, ritningar, bilder, ofta en modell, en kostnadsberäkning och ingenjörernas bidrag, mestadels i senior tid.

Räkneexempel (illustrativa antaganden, inte officiella data). En fransk concours restreint om en skola för 6 miljoner euro, med ett grundarvode för projekteringen på omkring 720 000 euro (12 % av byggkostnaden). Med MIQCP:s 6–8 % för en esquisse plus är det uppskattade priset för arbetet 43 000 euro till 58 000 euro, så prime med den maximala minskningen på 20 % blir 35 000 euro till 46 000 euro per team. Om ert bidrag tar 400 timmar à 90 euro i timmen plus 6 000 euro för bilder och ingenjörer (42 000 euro totalt) täcker prime det mesta eller allt, och med tre eller fyra team är er chans att vinna 25–33 %. Samma insats i en öppen tävling med 80 bidrag och ingen ersättning till dem som inte vinner kostar hela 42 000 euro för ungefär 1 chans på 80 till förstapriset. Det är olika beslut.

Använd samma verktyg som för en upphandling, en kontroll med godkänt/underkänt, en viktad poängsättning och en break-even-träffprocent, enligt go/no-go-guiden. För tävlingar dessutom:

Räkna betalda steg som intäkter. En prime eller ett arvode för ett parallellt studieuppdrag gör en plats i urvalet till delvis betalt arbete.
Budgetera för anseendebidrag. En öppen tävling kan ge ett ungt kontor den första referens det inte kan få genom begränsade upphandlingar; i Tyskland räknas ett pris som en referens. Sätt en årlig budget för sådana bidrag och sluta när den är förbrukad.
Föredra öppna tävlingar i två steg. Det första steget kostar en bråkdel av ett fullständigt bidrag.
Bilda team innan ni förbinder er. Där vinnaren måste uppfylla lämplighetskrav eller leverera ingenjörsarbete, välj partner från början; se huvudkonsult, konsortium eller underkonsult.

Hur juryer bedömer, och hur ni presenterar

En förhandsgranskning av beställarens tekniska team kontrollerar först varje bidrag mot programmet: leveranser, ytsammanställning, budget, planförutsättningar. Juryn sorterar sedan bort bidrag i omgångar, diskuterar de sista ingående och rangordnar dem mot kriterierna i annonsen, som vanligen är korta och kvalitativa: den arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga idén, funktion, ekonomi i byggande och drift, hållbarhet.

Gör idén läsbar på några sekunder. I första omgången ger jurymedlemmarna varje bidrag en minut eller två. Ett tydligt diagram och en bild överst på den första planschen gör mer än tio renderingar.
Svara på programmet innan ni går utöver det. Bidrag som missar ytor, angöring eller budgeten sorteras bort innan arkitekturen diskuteras. En tydlig ytsammanställning och en kostnadsberäkning i det begärda formatet skapar förtroende.
Följ formatet exakt: antal planscher, skala, filstorlek, namngivning.
Skydda anonymiteten. Ingen logotyp, ingen igenkännbar grafisk signatur, inga namn i filernas metadata. Ett brott kan utesluta bidraget.
Skriv för en trött läsare: kort text på juryns språk, kopplad till kriterierna.

Den förhandling eller intervju som följer är en separat presentation; presentationsguiden behandlar den.

Vad som händer efter att ni vunnit

Resultat. Myndigheten publicerar resultatannonsen, i TED över tröskelvärdena, och många tävlingsregler föreskriver en utställning av alla bidrag med upphovspersonernas namn.
Lämplighetskontroll. Där reglerna anger lämplighetskrav för det efterföljande kontraktet styrker vinnaren dem nu. En vinnare som inte uppfyller dem kan förbigås.
Förhandling utan ny inbjudan. Vinnaren, eller alla vinnare, förhandlar tjänstekontraktet enligt artikel 32(4): arvode, omfattning, tidsplan och team, inte förslaget. Guiden om arvodesanbud behandlar nationella arvodesreferenser som Tysklands HOAI och Italiens parametri.
Omfattning. Enligt RPW omfattar uppdraget normalt bygghandlingar och enligt SIA 142 hela omfattningen; i Italien kan annonsen omfatta bara detaljprojekteringen.
Om förhandlingarna misslyckas. Litauen och, där reglerna tillåter det, Polen låter myndigheten vända sig till nästa bidrag i rangordningen; i Tyskland behöver beställaren ett viktigt skäl för att inte anlita en pristagare.
Lokalt genomförande. En utländsk vinnare behöver vanligen en lokalt registrerad arkitekt för bygglovs- och byggskedet, eller en egen registrering som tillfälligt verksam yrkesutövare. Kom överens om samarbetet innan ni deltar.

Var ni hittar tävlingar: officiella källor

Allt publiceras av offentliga organ eller yrkeskamrar.

TED har varje projekttävling över EU:s tröskelvärden. Filtrera på annonstypen "design contest notice", och läs "design contest result notices" för att se vem som vinner, var och för vilket pris. En sökning enbart på arkitekturens CPV-koder kan missa tävlingar.
Nationella portaler har tävlingarna under tröskelvärdena och underlagen för dem över: BOAMP och upphandlarprofiler i Frankrike, de federala och delstatliga plattformarna i Tyskland, simap.ch, TenderNed, Diário da República och BASE i Portugal, den spanska plattformen för offentliga kontrakt, e-Zamówienia i Polen, och de andra som listas på TenderDesks landssidor, som Tjeckien eller Finland.
Kamrar och förbund publicerar de tävlingar de granskar, registrerar eller genomför: de tyska delstatskamrarna; architekturwettbewerb.at i Österrike; de tjeckiska, slovakiska, ungerska, slovenska och litauiska kamrarna; SARP; Ordem dos Arquitectos; Spaniens regionala colegios de arquitectos; CNAPPC:s kostnadsfria tävlingsplattform i Italien; Vlaams Bouwmeester; TEE och SADAS-PEA i Grekland; ETEK; Kamra tal-Periti; de nordiska och baltiska arkitektförbunden; RIAI; och RIBA Competitions.

TenderDesks flöde samlar TED och nationella källor, inklusive annonser om projekttävlingar, och poängsätter dem efter projekteringsinnehåll, så att en tävling i ett land ni inte bevakar dagligen ändå når er; när den kräver ingenjörer eller en lokal partner kan ni hitta en i samma arbetsyta.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en projekttävling och en upphandling?

En projekttävling väljer ett förslag: en jury bedömer anonyma bidrag utifrån kriterierna i annonsen. En upphandling väljer ett företag utifrån referenser, team, metod och arvode. Enligt EU-rätten kan en tävling följas av en förhandlad tilldelning av projekteringsuppdraget till vinnaren utan ny upphandling, om tävlingsannonsen tillkännagav det (artikel 32(4) i direktiv 2014/24/EU).

Får vinnaren av en arkitekttävling alltid uppdraget?

Nej. Idétävlingar lovar inget. I en genomförandetävling får myndigheten tilldela kontraktet till vinnaren bara om reglerna sa det, och vinnaren måste vanligen uppfylla lämplighetskraven. Tysklands RPW kräver att en pristagare anlitas om det inte finns ett viktigt skäl att låta bli; Litauen och Polen låter myndigheten vända sig till nästa bidrag i rangordningen om förhandlingarna misslyckas.

Får arkitekter betalt för tävlingsbidrag?

Det beror på land och form. I en fransk concours får varje deltagare med ett godkänt bidrag en prime på minst 80 % av det uppskattade priset för det begärda arbetet. Tyska, österrikiska och schweiziska regler fastställer lägsta prissummor som delas mellan pristagarna. På andra håll anger tävlingsreglerna beloppen i förväg.

Är en arkitekttävling obligatorisk för offentliga byggnader?

Ibland. Frankrike kräver en begränsad concours för nya offentliga byggnader på eller över EU:s tröskelvärden, med undantag, bland annat sedan februari 2026 ett undantag för lokala myndigheter under 300 000 euro. Polen, Slovenien och Grekland kräver också tävlingar för vissa projekt, och Spanien styr myndigheterna mot dem för komplexa projekt. Tyskland kräver att offentliga beställare överväger en tävling och dokumenterar beslutet.

Kan ett utländskt kontor delta i en tävling i ett annat EU-land?

Ja. Direktivet förbjuder att deltagandet begränsas efter territorium. De praktiska hindren är språk, registrering för genomförandet och, i begränsade tävlingar, referenser. De flesta utländska vinnare genomför uppdraget med en lokal arkitekt för bygglovs- och byggskedet.